Avfall som lösning för Sveriges gödselproduktion
Apr 11, 2023
Jordbruksverket har släppt en ny rapport som menar att avfall, i form av olika restprodukter, kan vara lösningen för att minska Sveriges importberoende av mineralgödsel. Av de initiativ som pågår i dagsläget för gödselmedelsproduktion förväntas de största kunna producera mer än Sveriges hela förbrukning.
Sveriges importberoende
Kriget i Ukraina har inneburit att priset på insatsvaror för jordbruket har ökat kraftigt. Sverige är dessutom helt importberoende av mineralgödsel, då vi i princip inte har haft någon egen produktion av densamma sedan början av 00-talet. Före 2022 stod Ryssland och Belarus för mer än 40 procent av importen av gödselmedel till EU.
Kort om kväve
Av näringsämnena kväve, fosfor och kalium är Sveriges importberoende störst för kväve. Kväve behövs dessutom tillföras till marken årligen för att inte riskera att reducera skörden kraftigt. I en krissituation där Sverige inte skulle kunna importera kväve skulle det alltså innebära en kraftig reducering av jordbruksproduktionen.
Bakgrund till rapporten
Mot bakgrund av kriget i Ukraina fick Jordbruksverket förra året i uppdrag av regeringen att analysera nuvarande kapacitet och förutsättningar för inhemsk gödselproduktion. Inom uppdraget ingick även att göra en kartläggning över pågående och potentiellt skalbara initiativ som sker i Sverige och inom EU.
Rapportens fynd
Rapporten fann att det åtminstone pågår ett femtontal initiativ för gödselproduktion i Sverige, där produktionen huvudsakligen baseras på resurser som redan finns i landet, i form av exempelvis restprodukter. Resursflöden som kan användas för gödselproduktion är följande:
- Restprodukter från gruvindustri
- Fixering av kväve från luft med hjälp av fossilfri el
- Restprodukter från industriproduktion
- Avloppsvatten
- Rötrest från biogasanläggningar
- Aska
- Restprodukter från livsmedelsproduktion.
Utav ovanstående produktionsmöjligheter är det enbart användning av fossilfri el som inte utgör en restprodukt, denna möjlighet är dock, liksom mer cirkulära system med användning av restprodukter, också fördelaktig ur klimatsynpunkt.
Utmaningar för gödselmedelsproduktionen
Inom ramen för sitt uppdrag har Jordbruksverket även identifierat fyra huvudsakliga kategorier av faktorer som kan fördröja, eller till och med hindra, satsningar på gödselmedelsproduktionen. Myndigheten menar därför att det är motiverat att göra en översyn av dessa hinder.
Den första utmaningen rör miljötillstånd, där processen för att få ett tillstånd för en produktionsanläggning både präglas av långa handläggningstider samt av att utfallen är svåra att förutsäga. Den andra stötestenen handlar om de långa kötiderna för att få anslutning till elnätet, vilket kan handla om många år och som beror på de stora industrisatsningar som görs i norra Sverige. Elpriset i norra Sverige förväntas dessutom närma sig elpriset i södra Sverige, vilket utgör ytterligare en försvårande faktor.
Sist men inte minst är regelverken kring användning av avfall och regler kring gödselmedlens tillåtna innehåll inte utformade med hänsyn till återcirkulation av resurser i samhället. Bland annat beror problematiken på att avfall, vilket restprodukter i många fall klassas som, inte utan vidare får användas i produktion utan att berörda myndigheter bedömer att avfallet i fråga har upphört att vara avfall. Även om detta kan låta som ett trubbigt regelverk så är det också så att restprodukter kan innehålla substanser som kan medföra miljö- och hälsorisker. Jordbruksverket rekommenderar därför att det görs en översyn av minimikrav som gödselmedel måste uppfylla samt att det införs mer tydliga och enhetliga krav.
Är du intresserad av att läsa mer på ämnet?
Vi har tidigare rapporterat om ett projekt från EasyMining där de lyckades tillvarata och återvinna 95 procent av kvävet från avloppsvattnet, läs mer om det spännande projektet här. IVL, RISE och Mälardalens universitet har även utfört en studie på hur just återvinning av avloppsvatten skulle kunna öka jordbrukets resiliens i Sverige, du kan läsa vår artikel som sammanfattar studien här.
