Textildialogen 2023

Nov 14, 2023

Textildialogen, som hålls varje år av Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, syftar till att engagera aktörer för att skapa ett resurseffektivt och giftfritt kretslopp för textilier. Vi ger er en nulägesbild från dialogmötet och lyfter fram initiativen som kan leda vägen för de cirkulära affärsmodellerna.

Textilförbrukning i EU

Varje år konsumerar EU-medborgarna i genomsnitt ungefär 15 kilo textilier. Samtidigt används klädesplaggen under allt kortare perioder och kläderna som köps är av sämre kvalitet. Enligt Lars Mortensen, expert på cirkulär ekonomi hos Europeiska miljöbyrån (EEA), finns det även en tydlig negativ utveckling i materialvalen som görs, försäljningen av kläder i syntet ökar stadigt och står nu för cirka 60–70 procent av kläderna som köps. Nyproducerade syntetkläder innebär inte bara uttag av olja utan även utsläpp av mikroplaster i naturen. Europeisk konsumtion av textilier är också den fjärde största orsaken till negativ miljö- och klimatpåverkan ur ett globalt perspektiv efter mat, bostäder och transport.

Export av textilier och textilavfall

I den andra änden av den ökande konsumtionen av textilier återfinns problemet med den växande mängden använda textilier och textilavfall. Inom EU samlas 38 procent av textilierna eventuellt in och förbereds för återvinning eller återbruk. En liten del av dessa återsäljs lokalt eller inom EU, resterande textilier exporteras. Enligt Lars Mortensen har EU:s export av använda textilier tredubblats de senaste tjugo åren. Av det som exporteras går omkring 11 procent till europeiska länder utanför EU, 41 procent till Asien och 46 procent till Afrika. Det finns inte statistik för hur mycket som återvinns respektive återbrukas i Asien men däremot för Afrika. Av kläderna som exporteras till Afrika återbrukas ungefär 60 procent av textilierna medan 40 procent sorteras bort som textilavfall. Att en så stor andel blir till avfall och huvudsakligen hamnar på deponier beror enligt Vesa Hiltula från Telge Återvinning på bristande sortering av textilier i EU, trasiga och fläckiga kläder skickas alltså iväg.

Insamling, sortering och cirkulära affärsmodeller

För att öka graden av kläder som återvinns och återbrukas, samt för att förhindra att textilavfall hamnar på deponier utanför EU krävs mer organiserad insamling och sortering av textilier. Kravet på i separat insamling av textilier i EU:s avfallsdirektiv, som börjar gälla i januari 2025, innebär ett första steg i rätt riktning. Lars Mortensen betonar dock också behovet av cirkulära affärsmodeller för att minska uppkomsten av avfall vid källan.

Två exempel av sådana är Nimble Patch och Asket som presenterade sina affärsmodeller under dialogmötet. Nimble Patch samlar in barnjeans i Sverige som sorterats ut ur second hand-ledet och reparerar och förstärker dessa med slitstarkt denimliknande material. Vd:n Maria Borbos menar att idén till affärsmodellen kom ur insikten att det redan finns enorma mängder material tillgängliga och att det som krävs är att befintliga kläder får en längre livslängd. Asket tar ett annat grepp för att förlänga livslängden på produkter, deras vision att eliminera fast fashion genom en permanent kollektion med högkvalitativa kläder med tidlös design. Sedan 2018 erbjuder Asket även spårbarhet för plaggen och nyligen har de lanserat miljökvitton som ger svart på vitt vilken kostnad tillverkningen av produkten har haft för planeten.

Källa: Textildialogen 2023