Starkare cement med kaffesump

Sep 12, 2023

Forskare vid det australienska universitetet RMIT har utvecklat en teknik för att kunna använda kaffesump i cement. Genom tekniken blir cementen dessutom hela 30 procent starkare än vanlig cement.

Minskat avfall och uttag av naturresurser

På global nivå genereras ungefär 10 miljarder kilo kaffesump varje år. I Australien är samma siffra 75 miljoner kilo, där majoriteten hamnar på deponier som bland annat släpper ut metan- och koldioxidgaser. Inspirationen till projektet kommer dock inte enbart från ambitionen att minska avfall utan även att minska uttaget av naturresurser, varje år extraheras nämligen ungefär 50 miljarder ton naturlig sand från flodbäddar och stränder för olika byggprojekt.

"Det finns avgörande och långvariga utmaningar när det gäller att upprätthålla en hållbar tillgång på sand på grund av resursernas ändliga natur och miljökonsekvenserna av sandbrytning" säger professor Jie Li vid RMIT.

Genom att kunna ersätta delar av sanden med andra, återvunna, material menar forskarna att cementindustrin har möjlighet att betydligt minska sitt klimatavtryck.

Banbrytande teknik

Tekniken som utvecklats innebär kortfattat att avfallskaffesump omvandlas till biokol genom en lågenergiprocess utan tillförsel av syre, så kallad pyrolys, på 350 grader celsius. Den publicerade forskarartikeln är den första i sitt slag vad gäller att bevisa att kaffesump kan användas för cement och dessutom göra cementen 30 procent starkare. Enligt forskarna har projektet mötts av stort intresse från lokala myndigheter som arbetar för att hitta lösningar för organiskt avfall. De har också fått förfrågningar från myndigheter som utvecklar kommande infrastrukturprojekt och som involverar just pyrolyslösningar för organiskt avfall.

”Vår forskningsgrupp har förvärvat omfattande erfarenhet av att utveckla högoptimerade biokolprodukter från olika organiska avfall, inklusive träbiokol, matavfallsbiokol, jordbruksavfallsbiokol och biokol från kommunalt hushållsavfall, för användning inom betongapplikationer” - Dr Mohammad Saberian, forskare vid RMIT.

Nästa steg

Forskarna i projektet planerar nu att utveckla praktiska strategier för implementeringen av tekniken och att utföra tester genom fältundersökningar. Förhoppningen är att kunna samarbeta med olika branscher för att kunna vidareutveckla tekniken.

Källa: RMIT nyhet