Så kan svenska företag bli mer cirkulära enligt Svenskt Näringsliv

Feb 29, 2024

Svenskt Näringsliv har släppt en ny rapport som redogör för den cirkulära ekonomins förutsättningar i Sverige. Rapporten presenterar ett fyrtiotal åtgärdsförslag riktat till regeringen och berörda myndigheter, som på olika sätt skulle kunna underlätta och främja cirkularitet bland svenska företag. Förslagen berör tre huvudsakliga områden – lagstiftning, samverkan och kunskap.

Grundläggande förutsättningar för ökad cirkularitet

För att cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller ska kunna implementeras brett bland företagen identifierar rapporten fyra viktiga grundförutsättningar:

1. Att det finns ett tydligt politiskt ledarskap och långsiktighet i politiska beslut, så att företagen vågar göra de investeringar som krävs för omställning.
2. Att cirkulär ekonomi på samtliga nivåer börjar betraktas som ett konkret verktyg för att lösa den planetära trippelkrisen, det vill säga klimatförändringarna, den minskade biologiska mångfalden och spridningen av miljögifter.
3. Att politiken skapar goda förutsättningar för företag att skapa lönsamhet i cirkulära affärsmodeller, samt möjlighet att behålla sin konkurrenskraft.
4. Att det inom EU finns gemensam och harmoniserad lagstiftning, en välfungerande inre marknad och enhetlig efterlevnad och tillsyn.

Förbättringspotential och förslag på åtgärder

Rapporten lägger även fram exempel på möjligheter och förbättringsåtgärder inom områden där det bedöms att gällande styrmedel och åtgärder är otillräckliga, bristfälliga eller misslyckas med att uppnå sitt avsedda syfte. Åtgärderna omfattar:

• Reformer på lagstiftningsområdet
• Förbättrad samverkan
• Satsningar på utbildning och forskning.

Rapportens bedömning är, ytterligare, att det finns stora möjligheter att genomföra de reformer som krävs.  

Lagstiftning

Ungefär hälften av rapportens åtgärdsförslag handlar om att reformera lagstiftningen så att den korresponderar bättre med de miljöpolitiska målsättningarna, men även så att den skapar ekonomisk lönsamhet för cirkulära affärsmodeller. 

Förslag som presenteras är bland annat att:

• Underlätta processen för att ansöka om ändringstillstånd för företag som vill ställa om till en mer cirkulär verksamhet.
• Utöka möjligheterna för företag att äga och lagra sitt egna avfall och på så sätt öppna upp för nya cirkulära lösningar.
• Avskaffa avfallsskatten och elektronikskatten, eftersom de inte bedöms ha den miljöstyrande effekt som från början var avsedd.
• Reformera momslagstiftningen för att underlätta försäljning på den privata andrahandsmarknaden, eller donationer av varor som har passerat utgångsdatum. Regeringen har också nyligen tillsatt en utredning för detta syfte, vilket du kan läsa mer om här.

En annan central del vad gäller lagstiftning handlar om att driva på för att lagar som rör den cirkulära ekonomins förutsättningar i så hög grad som möjligt regleras och samordnas på EU-nivå, och att harmonisera den nationella lagstiftningen därefter.

Samverkan

En viktig utvecklingspotential ligger enligt rapporten i ökat samarbete mellan myndigheter och mellan kommuner, samt i en harmonisering av tillsynsarbetet. Eftersom cirkulär ekonomi behöver ses som ett övergripande mål inom fler myndigheter än de som direkt ansvarar för klimat- och miljöfrågor, krävs också en ökad samverkan, exempelvis mellan Naturvårdsverket, Boverket, Tillväxtverket och Energimyndigheten.

Detta gäller även tillsyn, och rapporten föreslår exempelvis en centralisering av tillsynen på avfallsområdet till länsstyrelsenivå, så att den blir så likvärdig och effektiv som möjligt i hela landet.

Utveckling av plattformar för samverkan mellan myndigheter, industri och näringsliv är också nödvändig för att säkerställa hållbarhet och resurseffektivitet längs hela värdekedjan. 

Kunskap och utbildning

Ytterligare en viktig faktor i arbetet med cirkulär ekonomi handlar om att höja kunskapsnivån, både genom utbildning för redan yrkesverksamma personer inom näringslivet, men även genom att anpassa kursutbud och kursinnehåll på högskolor och universitet för att möta det ökade behovet av kompetens på området. Rapporten föreslår även satsningar på forskning och innovation.   

Källa: Svenskt Näringsliv Rapport