Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har presenterat resultaten från sina respektive regeringsuppdrag – Rätt plast på rätt plats och Giftfritt från början. Regeringsuppdragen har syftat till att utreda förutsättningar och hinder för mer cirkulära plastflöden. Vi var på plats under seminariet när skrivelserna presenterades och har sammanfattat de viktigaste slutsatserna.
Naturvårdsverkets uppdrag
Uppdraget som Naturvårdsverket fått från regeringen har bland annat handlat om att kartlägga vilka typer av plaster som lämpar sig för vilka typer av användningsområden, samt att föreslå styrmedel för att uppnå en så effektiv användning av plast som möjligt ur ett cirkulärt perspektiv.
Rätt plast på rätt plats
Vad gäller plasternas olika användningsområden har Naturvårdsverket i sin skrivelse kartlagt effekten av tre olika tillvägagångssätt:
Behov av ökad styrning
Naturvårdsverket har, med syftet att främja möjligheterna för cirkulära plastflöden, identifierat tre områden där det finns behov av mer samordnad eller ökad styrning. Myndigheten har utifrån dessa föreslagit följande åtgärder:
Kemikalieinspektionens uppdrag
Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag har innefattat att kartlägga problematiska ämnen som ingår i plastprodukter, samt analysera förutsättningarna för återvinning av plast ur ett kemikalieperspektiv.
De problematiska ämnen som finns i plast kan delas upp i två kategorier: hälsofarliga ämnen och ämnen som försvårar återvinning. Dessa ämnen ingår ofta i de tillsatser som blandas med plasten för att ge den vissa egenskaper, till exempel mjukgörare, fyllnadsmedel och flamskyddsmedel. De problematiska ämnena omfattar exempelvis fluorerade växthusgaser, hormonstörande ämnen och PFAS.
Kemikalieinspektionen har redovisat sina slutsatser för fem olika produktkategorier:
Perspektiv från näringslivet
Under seminariet hölls även en paneldiskussion med representanter från näringslivet, och som på olika sätt arbetar med plast. En av frågorna som lyftes handlade om Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens slutsatser att så få plastsorter och tillsatser som möjligt bör användas, i syfte att underlätta återvinning.
Flera av näringslivets representanter påpekade att detta är en problematisk målsättning ur ett livslängdsperspektiv. Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på IKEM, nämnde till exempel att det kan vara nödvändigt att tillsätta UV-skydd (som ofta innehåller problematiska ämnen) i syfte att öka en produkts livslängd, men detta försvårar möjligheten till återvinning.
Talarna var även överens om vikten av ekonomiska incitament för att få näringslivet att ställa om till en mer cirkulär plastanvändning. Martin Strååt, utvecklingsansvarig på Novoplast, betonade behovet av ekonomiska medel till materialåtervinningsindustrin, och att det inte enbart går att förlita sig på marknadspriserna. Detta eftersom det saknas incitament för företagen att välja återvunnen plast så fort som priset för nyråvara understiger priset för återvunnen råvara.
Källor: Seminarium – Så får vi bättre snurr på plasten, Naturvårdsverket skrivelse, Kemikalieinspektionen skrivelse