Så får vi bättre snurr på plasten

Mar 20, 2024

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har presenterat resultaten från sina respektive regeringsuppdrag – Rätt plast på rätt plats och Giftfritt från början. Regeringsuppdragen har syftat till att utreda förutsättningar och hinder för mer cirkulära plastflöden. Vi var på plats under seminariet när skrivelserna presenterades och har sammanfattat de viktigaste slutsatserna.

Naturvårdsverkets uppdrag

Uppdraget som Naturvårdsverket fått från regeringen har bland annat handlat om att kartlägga vilka typer av plaster som lämpar sig för vilka typer av användningsområden, samt att föreslå styrmedel för att uppnå en så effektiv användning av plast som möjligt ur ett cirkulärt perspektiv.

Rätt plast på rätt plats

Vad gäller plasternas olika användningsområden har Naturvårdsverket i sin skrivelse kartlagt effekten av tre olika tillvägagångssätt:

Minskad plastanvändning: Ger störst effekt ur ett miljöperspektiv. Här finns dock vissa utmaningar eftersom plasten i viss utsträckning kan substitueras mot andra material, som inte alltid leder till ökad miljönytta.
Biobaserad plast: Bidrar till en lägre klimatpåverkan för de produkter som fortsatt kommer behöva tillverkas av nyråvara. Återvunnen råvara bör dock prioriteras enligt Naturvårdsverket, eftersom framställningen av biobaserad plast är mer resurskrävande jämfört med återvunnen plast.
Återvunnen plast: Naturvårdsverket bedömer att återvunnen plastråvara, tack vare utvecklingen av både kemisk och mekanisk materialåtervinning, på sikt kommer att kunna användas för i stort sett alla användningsområden. Att kraftigt öka den högkvalitativa materialåtervinningen av plast är ett viktigt fokusområde i Naturvårdsverkets färdplan för ökad cirkularitet.

Behov av ökad styrning

Naturvårdsverket har, med syftet att främja möjligheterna för cirkulära plastflöden, identifierat tre områden där det finns behov av mer samordnad eller ökad styrning. Myndigheten har utifrån dessa föreslagit följande åtgärder:

Sverige bör verka för att lagstiftning för plast inom EU och globalt styr mot en cirkulär omställning.
Lagstiftningen för minskad användning av engångsmuggar och -matlådor behöver förstärkas, då Naturvårdsverkets bedömning är att den befintliga lagstiftningen inte är tillräcklig för att nå uppsatta mål.
Regeringen bör tillsätta en utredning om ytterligare styrning för byggsektorn, då dagens styrmedel inte i tillräckligt hög utsträckning förmår bidra till fossilfrihet och ökad cirkularitet.

Kemikalieinspektionens uppdrag

Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag har innefattat att kartlägga problematiska ämnen som ingår i plastprodukter, samt analysera förutsättningarna för återvinning av plast ur ett kemikalieperspektiv.

De problematiska ämnen som finns i plast kan delas upp i två kategorier: hälsofarliga ämnen och ämnen som försvårar återvinning. Dessa ämnen ingår ofta i de tillsatser som blandas med plasten för att ge den vissa egenskaper, till exempel mjukgörare, fyllnadsmedel och flamskyddsmedel. De problematiska ämnena omfattar exempelvis fluorerade växthusgaser, hormonstörande ämnen och PFAS.

Kemikalieinspektionen har redovisat sina slutsatser för fem olika produktkategorier:

Plastförpackningar: Har goda förutsättningar för återvinning ur ett kemikalieperspektiv.
Byggprodukter: Stora mängder plast finns inbyggt i fastigheter, och problematiska ämnen återfinns framför allt i äldre PVC-plast, men förekommer även i byggprodukter som finns på marknaden idag.
Bilar och däck: 20 procent av en modern bil utgörs av plast (borträknat däck), bland annat underredesskydd, instrumentbräda och elektronik. I många av dessa delar förekommer problematiska ämnen.
Elektronik: Förekomsten av problematiska ämnen varierar mellan olika produktgrupper, men särskilt problematiska är gammal elektronik och enklare importerad elektronik, som ofta innehåller hälso- eller miljöskadliga flamskyddsmedel.
Vindturbinblad: Problematiska ur återvinningssynpunkt eftersom de innehåller en komplex blandning av glasfiber, härdplaster och termoplaster, som i sin tur ofta innehåller PFAS och bensotriazoler.

Perspektiv från näringslivet

Under seminariet hölls även en paneldiskussion med representanter från näringslivet, och som på olika sätt arbetar med plast. En av frågorna som lyftes handlade om Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens slutsatser att så få plastsorter och tillsatser som möjligt bör användas, i syfte att underlätta återvinning.

Flera av näringslivets representanter påpekade att detta är en problematisk målsättning ur ett livslängdsperspektiv. Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på IKEM, nämnde till exempel att det kan vara nödvändigt att tillsätta UV-skydd (som ofta innehåller problematiska ämnen) i syfte att öka en produkts livslängd, men detta försvårar möjligheten till återvinning.

Talarna var även överens om vikten av ekonomiska incitament för att få näringslivet att ställa om till en mer cirkulär plastanvändning. Martin Strååt, utvecklingsansvarig på Novoplast, betonade behovet av ekonomiska medel till materialåtervinningsindustrin, och att det inte enbart går att förlita sig på marknadspriserna. Detta eftersom det saknas incitament för företagen att välja återvunnen plast så fort som priset för nyråvara understiger priset för återvunnen råvara.

Källor: Seminarium – Så får vi bättre snurr på plasten, Naturvårdsverket skrivelse, Kemikalieinspektionen skrivelse