Så här återvann svenskarna under 2021

Nov 14, 2022

IVL Svenska Miljöinstitutet och SCB har på uppdrag av Naturvårdsverket sammanställt en rapport över Sveriges förpackningsstatistik 2021. Statistiken visar att fem utav dem nio nationella materialåtervinningsmålen inte uppnåddes. Av de fyra återvinningsmål som däremot uppnåddes återfinns återvinning av pappersförpackningar, metallförpackningar av järnbaserat stål, aluminium samt pantburkar i aluminium.

Producentansvaret

Grunden till det svenska återvinningssystemet ligger i producentansvaret, vilket omfattar både konsument- och verksamhetsförpackningar. Producenterna ansvarar för att samla in använda produkter och rapportera in statistik till Naturvårdsverket både vad gäller tillförd mängd förpackningar på marknaden, mängd insamlade förpackningar samt hur det insamlade avfallet har behandlats. Det är således genom denna information som Naturvårdsverket sedan kan ta fram statistik över hur väl återvinningen överensstämmer med de nationella återvinningsmålen.

Material som uppfyller materialåtervinningsmålen

Det material med högst återvinningsgrad var pantburkar av aluminium, där hela 90 procent av burkar som tillfördes till marknaden återvanns, vilket också är materialåtervinningsmålet för samma kategori. Av alla aluminiumförpackningar som tillsatts på marknaden återvanns 85 procent, där materialåtervinningsmålet är 50 procent. Inom kategorin pappersförpackningar uppfylldes materialåtervinningsmålet på 85 procent exakt. För järnbaserad metall, det vill säga stål, återvanns 81 procent av förpackningarna, vilket är elva procentenheter över materialåtervinningsmålet.

Material som inte uppfyller materialåtervinningsmålen

De kategorier där det återstår förbättringsarbete omfattar fem kategorier, (procent återvinningsgrad/procent materialåtervinningsmål);

• glas (83/90)
• plast (33/50)
• PET-flaskor med pant (82/90)
• trä (11/15)
• total materialåtervinning (62/65)

Tre utmaningar för ökad materialåtervinning

I breda drag återstår tre huvudsakliga utmaningar för att öka materialåtervinningen. En första problematik rör hur alla insamlade produkter i nuläget inte kan återvinnas, det handlar både om design och sorterings- och återvinningsprocessernas utformning. Många plastförpackningar innehåller exempelvis flera lager av olika plaster vilka sorterings- och återvinningsprocesserna inte kan ta hänsyn till hela vägen. En andra utmaning handlar om att felsorterade förpackningar sänker kvalitén på det återvunna materialet. Det material som inte möter efterfrågad kvalité blir så kallat rejekt och används för energiutvinning (genom förbränning) i stället för att bli en ny produkt. Det tredje och sista hindret för ökad materialåtervinning handlar om att stora mängder förpackningar inte sorteras ut från början, utan i stället läggs i blandat avfall. Som regel blir dessa förpackningar därför också använda för energiutvinning.

Källa: Rapport: Sveriges återvinning av förpackningar & IVL Svenska Miljöinstitutet