Nyligen släppte Nordiska ministerrådet en rapport som kartlägger utmaningar och möjligheter framåt för en hållbar byggsektor. Här är de viktigaste punkterna.
EU:s avfallsdirektiv uppnås inte
Mer än en tredjedel av allt avfall som genereras inom EU utgörs av bygg- och rivningsavfall (BRA). Enligt EU:s avfallsdirektiv var målet till 2020 att minst 70 viktprocent av allt bygg- och rivningsavfall ska förberedas för att återanvändas och återvinnas. Samtidigt visar studier att de nordiska länderna inte uppnår målet. I Sverige förbereds endast 43 procent av allt ofarligt bygg- och rivningsavfall för återanvändning och återbruk – den lägsta siffran i Norden.
Fyra viktiga brister i dagens system
Rapporten belyser bland annat fyra viktiga områden där dagens arbete med återvinning och återbruk brister.
Otillräcklig sortering på plats
En av de viktigaste bristerna i hanteringen av BRA är att det saknas tillräcklig sortering avfallet på plats. Ju mer avfall som sorteras från början, desto mer möjliggörs högkvalitativ återvinning och återanvändning (så kallad högvärdig materialåtervinning). I dagsläget går den största delen av BRA istället till lågvärdig återvinning, såsom energiåtervinning och återfyllning.
Brist på ekonomiska incitament
Trots att det finns lagstiftning som reglerar sortering av BRA, följs den inte i tillräckligt hög utsträckning – bland annat på grund av att det saknas ekonomiska incitament. Behandlings- och transportkostnaderna är höga och deponering eller lågvärdig återvinning är därför ofta mer ekonomiskt fördelaktigt.
Hinder för att skala upp innovativa lösningar
Nya teknologiska lösningar kan underlätta avfallssortering på plats, men dessa används i dagsläget främst i mindre skala av startup-företag. Att skala upp användningen av teknologi är fortfarande dyrt och försvåras av rådande lagstiftning.
Bristfällig statistik
Ett annat problem är otillräcklig avfallsstatistik. Den data som finns tillgänglig idag är ofta aggregerad och många olika avfallsfraktioner slås samman under en och samma avfallskategori. Det går därmed inte att göra några detaljerade analyser av vilka avfallsströmmar som i nuläget inte återvinns.
Svenska företag som föregår med gott exempel
Rapporten pekar ut fyra svenska företag där återvinning och återbruk av bygg- och rivningsavfall är en grundläggande del av affärsidén:
1. Tarkett tillverkar golv av återvunnet återvunnet produktionsavfall från den egna och andra verksamheter, och spillmaterial från installationsgolv och gamla golv.
2. Brukspecialisten specialiserar sig inom återbruk av tegel. Företaget inventerar teglet på rivningsplatser, inrättar ett inventeringsprotokoll och betalar en deposition. Genom att få kontroll över produkten kan den CE-märkas och därmed göras attraktiv för köpare. I dagsläget har företaget kapacitet att hantera ca 2,5 miljoner tegelstenar per år, vilket motsvarar 40-50 000 kvadratmeter fasad.
3. Brattöns återbruk och Malmö Återbyggdepå är exempel på marknadsplatser för återanvända byggmaterial. De tar emot begagnat byggmaterial från byggföretag, stora bygg- och rivningsplatser, samt från privatpersoner, som sedan säljs vidare. Brattöns återbruk sålde under 2022 återvunnet byggmaterial motsvarande en klimatbesparing på 195 ton koldioxid.
4. Norditek hjälper företag inom byggsektorn att hitta lösningar och tillhandahålla lämplig utrustning för att separera och förädla bygg- och rivningsmaterial på plats, genom att inrätta temporära anläggningar i anslutning till bygg- och rivningsplatserna.
Rekommendationer för framtiden
Att öka återbruks- och återvinningsgraden handlar i stora drag om underlätta sortering av avfallet på ett tidigt stadium. Rapporten föreslår exempelvis: