EU:s avfallsdirektiv, som börjar gälla inom EU den 1 januari 2024, ställer krav på separat insamling och materialåtervinning av bioavfall vilket förväntas öka framställningen av biogas i Sverige. På nationell nivå uppskattar Naturvårdsverket att genomförandet av kraven kommer leda till att ytterligare 400 000 ton matavfall per år kommer att kunna tas om hand om på ett bättre sätt.
Bakgrund till direktivet
EU:s avfallsdirektiv infördes 2008 och ersatte då tre tidigare direktiv som behandlade avfallshantering inom EU. Direktivet har sedan dess genomgått en rad ändringar med mer omfattande förändringar inplanerade. Krav på separat insamling av bioavfall inom EU beslutades om i en större ändring av direktivet år 2018 och utgör en del av paketåtgärderna för att främja cirkulär ekonomi. Separat insamling och materialåtervinning av matavfall anses också vara en avgörande åtgärd för att nå de kommunala återvinningsmålen, vilka också tillkom 2018, eftersom matavfall utgör den enskilt största beståndsdelen av kommunalt avfall. Med undantag för några få länder som har möjlighet att modifiera tidspannet gäller likadana återvinningsmål för alla EU-medlemsländer, Sverige inkluderat. De kommunala återvinningsmålen innebär att 55 procent av kommunalt avfall ska återvinnas vid 2025, räknat enligt vikt, en siffra som ska ökas till 65 procent vid 2035. Jämförelsevis materialåtervinns i dagsläget enbart 38 procent av det kommunala avfallet i Sverige.
Vad direktivet omfattar
Direktivet innebär att kommunerna ansvarar för insamling av kommunalt livsmedel- och köksavfall, genom fastighetsnära insamling och materialåtervinning. Till kommunalt avfall hör bioavfall från hushåll, grossister, detaljhandeln, restauranger, matsalar, catering och kontor. Bioavfallet materialåtervinns genom rötning av avfallet där energin sedan tas tillvara i form av biogas. Både rötning och kompostering av matavfall skapar även växtnäring som kan användas som gödsel. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari uttalar sig positivt till de kommande kraven.
”För att svensk mat ska vara klimatsmart måste vi äta upp mer av det vi producerar – i stället för att slänga det. Och genom att mer matavfall samlas in, kan det användas cirkulärt och resurseffektivt. Insamlingen har en stor potential för produktion av biogas och gödsel, eftersom de efter uppgradering kan användas som fordonsbränsle”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Källa: Klimat- och näringslivsdepartementet pressmeddelande & EU:s lagstiftning om avfallshantering