Cirkulära plastflöden i byggindustrin

Sep 20, 2023

Publiken erbjöds ett fullspäckat schema när Miljö- och klimatpakten i samarbete med Stockholm Business Region och Klimatarena Stockholm höll en halvdag på temat cirkulära plastflöden i byggsektorn. Vi har sammanfattat de tre primära utmaningarna och de tillhörande lösningarna för att främja cirkularitet: utsortering av avfallsfraktioner, hantering av avfall och nödvändigheten av uppföljning.

Men först - vad innebär cirkulära plastflöden i byggbranschen?

Jonathan Hummelman, projektledare vid miljöförvaltningen i Stockholm, presenterade tillsammans med sin kollega Anja Karlsson det centrum för cirkularitet som har upprättats inom Stockholms stad. Centrumet, som fokuserar på de två områdena plast och cirkulärt byggande, utgör i nuläget en stödfunktion till stadens egna verksamhet men ska på sikt även arbeta för att erbjuda stöd och kunskap till invånare och näringslivet. Men vad menas då med cirkulär användning av plast inom byggprojekt? Enligt Hummelman kommer det långsiktiga målet för plastanvändning, till skillnad från andra byggmaterial, inte att vara mer återbruk utan istället återvinning. I dagsläget hamnar plasten från byggprojekt vanligtvis i det fjärde ledet av avfallsstegen, det vill säga till förbränning med energiutvinning. Målsättningen är att i högre grad materialåtervinna plasten för att på så sätt hålla det inom det cirkulära kretsloppet.

Utsortering av avfallsfraktioner

Den första utmaningen rör det initiala steget för att kunna öka materialåtervinningen, nämligen sortering av avfallstyperna. Trots att det i Sverige är lagstadgat att byggavfall ska sorteras i sex fraktioner, inklusive plast, och att det är förbjudet att bränna dessa fraktioner, går ändå en stor majoritet av byggavfallet till förbränning. Enligt Åsa Stenmarck, ansvarig för den nationella plastsamordningen på Naturvårdsverket, är myndigheten väl medveten om att efterlevnaden av lagarna är bristfällig. Dessutom är kunskapen om vilka som omfattas av dessa lagar ofta otillräcklig. Lagarna gäller på nationell nivå och inkluderar alla byggprojekt, även om det går att ansöka om dispens hos Naturvårdsverket i de fall där materialen är svåra att separera. För att bemöta problemet med otillräcklig utsortering av byggavfall satsar nu Naturvårdsverket på att förbättra tillsynsvägledningen, vilken kommer att kommuniceras under nästa år.

Vart går avfallet?

En annan utmaning handlar om vad som händer med det utsorterade materialet. Enligt Ellen Einebrant, VD på Återvinningsindustrierna, finns det många oseriösa aktörer som hanterar avfall från byggarbetsplatser. Som upphandlare är det därför viktigt att ställa krav för att försäkra sig om att avfallet behandlas korrekt. Kravställningen bör inkludera både antalet fraktioner som plasten ska sorteras i och krav på materialåtervinning.

För att möjliggöra framtida återvinning menar Einebrant även att det vid inköp är viktigt att hålla sig borta från blandade material, vilka har blivit allt vanligare på marknaden och som ofta framställs som mer miljövänliga. Produkterna, vilka utgör en kombination av plast och träfibrer, går dock inte att återvinna.

Uppföljning och ett gott exempel

En tredje utmaning handlar om att det ofta krävs uppföljning för att försäkra att avfallet har behandlats korrekt. Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba fastigheter, menade att de trots kravställning i sina tidigare upphandlingsprojekt upptäckte att avfallet inte hanterades på det sätt som de hade förväntat sig. För att tackla detta problem valde de att utföra ett pilotprojekt i samarbete med Husab och Wiklunds med ett mer ambitiöst fokus på återvinning. Vid renoveringen av Pennteckningen i Gullmarsplan använde de sig därför av 22 olika materialfraktioner, det vill säga långt fler än de sex som är kravställda från Naturvårdsverket. Göthlin betonade att ett nära samarbete mellan samtliga aktörer i värdekedjan, tillsammans med en engagerande integrationsprocess för att involvera underleverantörer och arbetskraften på byggarbetsplatsen, utgjorde en central och avgörande faktor för projektets framgång.

Källa: Miljö- klimatpaktens temadag kring cirkulära plastflöden i byggsektorn, Kulturhuset 13 september 2023.